Fortsättning följer!

Idag, dagen efter ett lyckat, aktivt och välbesökt slutseminarium på Lärum, vill jag tacka alla som deltagit på olika sätt: i bloggen, genom att maila eller ta kontakt på annat sätt och genom att vara aktiva på de seminarier som föregick och avslutade projektet! Det har varit lärorikt för oss alla och nu går vi vidare. Det är ju skarpt läge när det gäller Bologna-processen i år.

En rapport kommer och bloggen avslutas nu, men alla användbara exempel och relaterade projekt lever vidare. En webbsida, som innehåller de redan inskickade, kommer att vara öppen även för nya bidrag. Exakt var denna kommer att ligga (troligen både under det nya BIBSAM och myndigheten NSHU) får ni information om på BIBLIST bland annat.

Avslutningsvis framkom önskemålet igår om att vi borde ha ett seminarium om året för bibliotekens pedagogiska roll i högre utbildning. Det tycker jag är ett bra förslag! Vi ses och hörs!

SLUTSEMINARIUM

Och nu är det ett nytt år och snart dags för det avslutande seminariet den 31/1 kl 10 - 15 på Lärum, Lärarhögskolan i Stockholm.

Programmet är så gott som färdigt.
Igår fick jag klartecken från HSV att någon därifrån, som har varit specifikt involverad i de nya examensbeskrivningarna, kommer och talar om hur man ska arbeta med kvalitet och utvärderingar kopplat till dessa.
Från Lunds UB kommer Karin Jönsson, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lena Landgren, Området för Humaniora och Teologi och Anna Wiberg, Juridiska fakulteten. Vi får höra om hur själva projektarbetet där har gått till och hur långt man kommit i samarbetet med institutionerna.
Från UUB och SUB kommer vi att tillsammans rapportera från våra respektive seminarier om generiska kompetenser.

Det är önskvärt att detta blir ett seminarium med tid att dela erfarenheter och diskutera läget, vilket stöd vi behöver av varandra och hur vi går vidare. Bered er på att berätta och diskutera!

Apropå stöd så har det ju nyligen bildats en nationell arbetsgrupp under SUHF:s Forum för bibliotekschefer, som heter Bibliotekets roll i utbildningen och pedagogisk utveckling. ÄNTLIGEN vill jag utropa! I andra länder har det länge funnits sådana grupper på olika höga nivåer. Är det vi i Sverige, som har så svårt att samla oss centralt och vill bestämma allt var och en för sig? Men då blir det ingen riktig tyngd och jag hoppas mycket på denna grupp, som presenterar sig och sitt uppdrag under seminariet.

Eftersom projektet har medel så blir det ingen seminarieavgift och lunchen ingår.
Ni som inte redan anmält er direkt till mig, gör det till Lärum och Marie Lövgren, marie.lovgren@lhs.se

VÄLKOMNA OCH EN RIKTIGT GOD FORTSÄTTNING ÖNSKAR JAG OSS ALLA!

God Jul och Gott Nytt År alla kollegor!

Nu ser vi fram mot avslutningsseminariet den 31 januari på Lärum, Lärarhögskolan i Stockholm. Lunds UB har lovat bidra med presentationer av sina redan färdiga rapporter och Uppsala UB och SUB kommer att ha ett inslag om våra respektive seminarier om generiska kompetenser. Tala gärna om vad ni vill ha ut av seminariet och föreslå vad eller vem som bör vara med! Och framför allt: Kom och delta med era erfarenheter eller behov av kollegors stöd!

Seminarium "Generiska kompetenser enligt Bologna"

Universitetsbiblioteket i Uppsala har under hösten haft ett seminarium tillsammans med Avdelningen för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande (UPI). Målgrupper för seminariet var studierektorer, Bologna-ansvariga, bibliotekarier och ämnesansvariga lärare som är involverade i Bolognaarbetet. Syftet med seminariet var att lyfta fram de generiska kompetenserna (med visst fokus på informations- och kommunikationskompetens) i arbetet med Bologna-anpassning av kursplanerna och sprida goda exempel från olika fakulteter på hur dessa kan hanteras t.ex. i samband med muntlig presentation eller uppsats-, projekt- eller examensarbeten inom grundutbildningen.
Nästan femtio personer från alla fakulteter deltog i seminariet, varav drygt tio från biblioteket. Första timman hade vi fyra korta presentationer: Allmänt om Bologna, Informationskompetens och Bolognaprocessen, Kommunikationskompetens och Bolognaprocessen samt två goda exempel (från biblioteket). Efter genomgångarna delades deltagarna in i fakultetsvisa grupper för gruppdiskussioner. Frågeställningarna var: Generiska kompetenser - hur kan dessa integreras i ämnet/undervisningen? Hur ska dessa skrivas in i kursplanerna som förväntade studieresultat/lärandemål? samt Hur ska generiska kompetenser examineras i relation till kursmål och undervisningsformer? Gruppdiskussionerna redovisades både muntligt på seminariet och har i efterhand redovisats skriftligt inom gruppen.
Det finns dokumentation i form av PP-bilder och något Word-dokument.
Seminariet har framför allt gjort att vi på biblioteket har fått kontakt med olika personer på institutionerna som arbetar med Bologna, dessutom har vi fått signaler från några håll att de tar med generiska kompetenser i kursplanerna. Vi har tagit ett steg på vägen.

Modell för uppdatering för lärare

Här på SUB har vi fått i uppdrag av Humanistiska fakultetsledningen att utarbeta en modell för hur man kan fokusera på lärarnas egen informationskompetens, uppdatering av denna och i förlängningen ökat ansvar för att studenterna tillägnar sig tidsenlig vetenskaplig informationssökning i deras egna kurser. Vi är igång med en omfattande seminarieverksamhet kring detta till våren på varje institution. Seminarier bokas nu in i rask takt på lärartid som annars ändå ägnas åt kompetensutveckling.

En möjlig modell ser ut så här:
Seminarierna är två timmar och hålls en eller två gånger per termin.
1:a seminariet: Information om innehållet i våra studentinriktade kurser, 2:a seminariet: nyheter i gamla resurser, 3:e seminariet: nya resurser osv. När lärarna på en institution deltagit i några seminarier bör det bli endast nyheter, som är behovet. Varje seminarium innehåller en diskussionsdel kring integreringen av och lärandemål för informationskompetens i de egna kurserna. Det uppdateringsbehov vi tillsammans med en referensgrupp från HUMFAK kommit fram till är bl a användning av alerts, RSS, referenshantering, digitaliserade texter, samsök, copyright och e-publicering.

Vad denna stora satsning, 27 institutioner om alla bokar, kommer att resultera i vet vi inte men vi hoppas förstås på ökad integrering och samarbete och att fler studenter nås i kombination med att vi utvecklar digitala kurser. Den stora mängden studenter på SU, 37.000, gör det helt nödvändigt att ändra rikting på skutan och flytta ut ansvaret från biblioteket med sin självpåtagna roll. HUMFAK har också begränsade resurser jämfört med övriga fakulteter. Troligen uppstår varianter alltifrån att bibliotekarierna fortsätter att hålla kurser ensamma, att samarbetet ökar med fler lärare till att vissa lärare tar över själva. I värsta fall också att ett antal studenter inte får något alls pga lärarnas komprimerade tid eller helt enkelt ointresse.

Vi ser fram emot diskussion kring möjliga lärandemål i informationskompetens eftersom vårterminen 2007 för många institutioner här är den tid då nya kursplaner färdigställs. Andra är redan färdiga men kan förändras.
Rapport följer till hösten.

Slutomgång Anställningsbarhet

Nu har vi haft det sista seminariet i serien här på SU. Gäst denna gång var Erik Berntson, doktorand på Arbetslivsinstitutet. Han berättade om sin forskning kring bl a begreppet "self efficacy" och förändringarna på arbetsmarknaden under de senaste åren, förändringar som medför att individens egen tro på sin förmåga är nödvänding.

Under själva avrundningen kom vi in på lärandemål för de generiska kompetenserna igen. En pedagogik som syftar till att öka studenternas anställningsbarhet grundar sig på vad studenten gör. Anställningsbarhet och generiska kompetenser måste tänkas in på program- och kursnivå. Det blir viktigt med tydlighet. Generiska kompetenser på delkursnivå kan specificeras även om de inte står som lärandemål. Man kan med tanke på framtida arbetsgivare skriva ett tillägg: generiska kompetenser tränas under kursen.....och så en specificerad lista.

Vad tror ni om det? Jag tycker det låter bra för informationskompetensesn vidkommande eftersom det är så mycket som ska få plats i en kursplan. Den blir ändå formulerad och synlig.

Automatisk informationskompetens

Vad säger vi till de lärare som anser (eller hoppas fromt) att informationskompetensen inställer sig automatiskt under studietiden? Eller som anser att hela studiet är en enda lång kurs i källkritik och källhantering och att det därför är svårt att skriva lärandemål för just den som generisk kompetens? Jag möter den inställningen då och då och svarar ibland med frågan: Inställer sig det kritiska tänkandet också automatiskt? Och hur får du tid till och dina studenter kunskap om alla nyheter i dagens informationshantering?
Vad svarar ni andra?